Maria

Mamma Gun och jag kom till Smedjebacken efter mina första år i England. Mamma fick jobb på Smedjebackens Valsverk och en ny tid började för oss här.

Natur, hästar och musik formade min barndom. Men störst av allt den trygghet Smedjebacken och dess invånare gav.

Efter att jag lämnat min hembygd och femton år senare kom tillbaka hade jag med mig en del i bagaget. En utbildning som avbytare inom lantbruk och operasångerska.

Inom mig fanns en längtan att, efter ett antal varv runt jorden på turné, sätta ner mina rötter. För mig fanns ingen annan plats än Smedjebacken.

Så känns det än idag.

Kyrkogatan 71

Sommaren 2006 körde jag in på gården i min himmelsblå Volvo 240.

Jag förundrades över allt som gömdes bakom fasaden mot gatan. En värld som stått stilla. En magisk känsla.

Att jag ett par veckor senare fick frågan att köpa gården kunde jag inte ens drömma om då.

Det första familjen valde att visa mig var stallet. Det tog mindre än en sekund att känna - här hör jag hemma.

Jag kom att bli den förste utanför familjen att förvalta gården. En tradition sedan 1862 var över och en ny tog vid.

Ett ansvar. En gåva. En kärlek.

1862

Min vision för Kyrkogatan 71 är att skapa nytt liv och mening för gården då jordbruket stannat. Samtidigt som jag känner ett ansvar för att förvalta en plats som gett så mycket åt de människor som bott och verkat här.

Gården blev Q-märkt 2014, ett led i att förhindra att dess historia förloras. Mina händer kommer inte att riva eller kasta bort något, men jag finnas ju inte för evigt.

1862 är byggnadsåret på mangårdsbyggnaden. Jag attraheras av att bara använda årtalet som titel. Jag vill känna frihet inför gårdens utveckling. Frihet till att vara kreativ både kort- och långsiktigt. Mina drömmar är oändliga. Här följer de första stegen på vägen.

Bageri och Kafé SmörGun

I gårdens äldsta hus, troligtvis med anor från 1700-talet står en nymurad bakugn. Detta gjordes 2007 av en murare med specialitet Bakugnar i Bergslagen. Jag kände ett stort förtroende till hans arbete då han även varit med att bygga ugnen till Rosendals slottsträdgård. Den gamla gjutjärnshällen ligger åter på plats och grundstenarna är de samma som 1862.

Att skapa något bara för mig känns fattigt. När gården fylls av liv jublar mitt hjärta. En hyllning till världens bästa bullbakerska och mamma ryms i SmörGuns kafé.

Framtiden väntar nu på att ett modernt kök och bageri byggs i en del av ladugården.

Kyrkogatan ska dofta blåbärspaj, surdegsbröd och vedugnsbakad pizza.

Trädgård och Byggnadsvård

På gården står äppelträd som är 150 år gamla. Vissa sorter finns inte längre kvar. Eldsjälen och pomologen Olle levererade sommaren 2015 ett antal fruktträd som samtliga såldes till nya hem under ”sommardrömmar på 1862”. Det samarbetet kommer fortsätta och växa.

Svenska Pelargonsällskapet har även de under 2015 delat med sig av lokala och gamla sorter. Och visst fortsätter jag med det.

I höstas skapades grunderna till tre olika tematrädgårdar.

Trädgård för vila under konsultation av trädgårdsterapeut.

Köksträdgård 1862

Trädgård för lust tillsammans med keramikern Anna R Kinman

Under 2016 kommer en byggnadsvårsbutik skapas. Här ska material finnas att köpa både till renoveringsobjekt och nybygge. Tanken är att erbjuda traditionella, miljövänliga och ekonomiska varor. Återbruk inom byggnad och inredning följer tätt i spåret.

   Galleri och Butik för Hus och Hem

Då jag var liten var en av sommarens höjdpunkter att åka till Träslottet i Arbrå, Hälsingland.

Dessa stunder kom att ge grunden till mitt intresse för svenskdesign, konsthantverk och matkonst.

På 1862 hoppas jag att kunna skapa en plats med konst i dess olika former. Vackra målningar, smycken och keramik, men även industridesign och de saker som vi pryder vår vardag med.

Mitt hjärta slår för de fantastiska konstnärer som bor i min närhet men även för de hantverkare som verkar i vårt land med att bevara vårt arv inom hantverk i alla dess former. I skrivande stund står nypressade terrakottakrukor inslagna i silkespapper från Gränsfors Blomkruksfabrik och inväntar odlingssäsong. Handdukar från Hälsingelinneväveri och handknutna penslar från världen minsta penselfabrik i Gnesta ligger i ett skåp och väntar.

Om jag får önska så hänger oljemålningar av Anders Stimmer på ladugårdens vitkalkade väggar i sommar. Hjeltemodes Anja binder pärlor på silkestråd att hänga runt din hals och nere i Malmö skapas det tallrikar som även krogar med många stjärnor använder till sin dukning.

1862

Välkommen att dela min dröm.

Maria